Man talar ibland om några hörnstenar i behandlingen:

  • Motion
  • Mat
  • Medicin

För dig som lever med typ 2-diabetes kan behandlingen variera mycket över tid beroende på hur sjukdomen utvecklas. Grunden är alltid regelbunden fysisk aktivitet och en hälsosam kost som, i de allra flesta fall enligt rekommendationer, redan från start bör kombineras med metformin, ett läkemedel som ökar cellernas känslighet för insulin. Du kan läsa mer om den viktiga motionen och maten här. Det finns ytterligare en viktig del i din diabetesbehandling som spelar stor roll för hur väl du lyckas med de behandlingsmål som du i samarbete med ditt diabetesteam sätter upp – nämligen: Kunskap. 

 

Kunskap är makt, heter det, och när det kommer till diabetesvård är det verkligen så. Din diabetesvård är ett teamarbete där du, din läkare och ditt övriga diabetesteam gemensamt har ett ansvar för ditt välmående och behandlings- framgång. Genom att veta vad din kropp behöver kan du göra bra hälsosamma val och bli expert på din egen diabetes. Då kan du hantera livet med diabetes på ett bra sätt, både idag och i framtiden.

  • Drick vatten
  • Välj magra mejeriprodukter
  • Välj fiber och fullkorn
  • Ät bär, frukt och mycket grönsaker
  • Är mindre sötsaker
  • Ät mer fisk
  • Rör på dig varje dag
  • Är lagom mycket mat

Symptom på högt blodsocker (törst, ökade urinmängder, trötthet m.m.) kanske du upplevde innan du fick din diagnos? För att symptomen ska bli tydliga behöver sockret oftast ligga över 15 mmol/L. Om du har behandling för din typ 2-diabetes kan orsakerna vara att du ätit mer mat och kolhydrater än vanligt, rört på dig mindre än du brukar eller att du har en infektion i kroppen. Enstaka höga blodsockervärden (uppåt 25 mmol/L) är vanligtvis inte akut farligt och har man gått omkring länge med högt blodsocker kan man vänja sig och tycker
att man mår bra även på höga nivåer. På längre sikt skadas dock kroppen. Hur du ska få ner ett akut högt blodsocker beror på vilken behandling du har – diskutera med ditt diabetesteam hur du ska göra när sockret ligger högt!

Många blir oroliga när blodsockermätaren visar ”HHH” dvs. blodsocker uppåt 25–30 mmol/L eller högre (beroende på mätare) men en person klarar mycket höga blodsocker även om det inte är nyttigt. Men det som kan bli farligt med högt blodsocker vid typ 2-diabetes är då det uppträder i samband med någon annan sjukdom (t.ex. en rejäl infektion), särskilt om du inte får i dig tillräckligt med vätska och drabbas av vätskebrist och saltrubbningar. Det kan ge påverkan på allmäntillståndet och sjukhusvård krävs då för att behandla tillståndet. Om du känner dig osäker på vad du ska göra ska du alltid kontakta sjukvården för att få råd och hjälp.

En del personer utan diabetes förklarar ibland dåligt humör eller trötthet med ”lågt blodsocker” men det är nästan aldrig fallet eftersom kroppen normalt sett är väldigt bra på att hålla en normal blodsockernivå. För att du som har typ 2-diabetes kan ha en risk att få symptomgivande lågt blodsocker så krävs att du behandlas antingen med insulin eller sulfonureid. Här finns lite mer information om detta gäller dig.

Ibland används ordet ”känning” – då menas att man har symptom som talar för lågt blodsocker men det säger inget om blodsockernivån. Strikt vetenskapligt anses ett blodsockervärde under 4.0 mmol/L vara lågt– och räknas som en varningsnivå – men symptom brukar oftast uppträda först när blodsockret blir lägre än 3.5 mmol/L. Vanliga besvär vid lågt blodsocker är svettningar, darrningar, hjärtklappning, matthet, hunger, yrsel, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och irritation. Ibland är det svårt att känna igen symptomen och därför är det viktigt att du kontrollerar blodsockret när du misstänker att det är lågt.
Lågt blodsocker kan bero på att du hoppat över en måltid eller ätit för lite. Det kan också bero på att du tagit för mycket insulin, arbetat hårt eller motionerat mer än vanligt. Låga blodsocker kan också bero på att du druckit alkohol.

  • Mät blodsockret om du har möjlighet
  • Intag kolhydrater t.ex. 2–4 druvsockertabletter eller ett glas söt dryck eller mjölk -  upprepa vid behov efter 10–15 minuter
  • Om du inte planerat att äta närmaste halvtimmen, ät eventuellt ett mellanmål, t.ex. smörgås eller frukt.

Om du råkar ut för flera hypoglykemier – kontakta ditt diabetesteam så ni kan se över din behandling!