Om det dröjer innan sjukdomen upptäcks stiger blodsockret så småningom till nivåer där du börjar känna av något eller några symptom som till exempel:
- Trötthet
- Ökad törst
- Ökad urinmängd och frekvens
- Försämrad syn och dimseende
- Viktnedgång
Diagnosen diabetes kan sättas på flera sätt men bygger på att man
mäter nivån av socker (glukos) i blodet, antingen i fastande eller i
samband med ett s.k. oralt glukostoleranstest (OGTT). Vid OGTT mäts
blodsockret före och två timmar efter att man druckit en
standardiserad sockerlösning. Man kan också använda s.k.
"långtidssocker" eller HbA1c (läs mer i nästa
avsnitt).
Om man har tydliga symptom på högt blodsocker så
räcker det med ett s.k. slumpblodsocker över 12.2 mmol/L (om man
sticker i fingret). I annat fall används någon av de andra metoderna.
- I samband med diagnos är det bra att mäta ofta för att du ska förstå hur blodsockret ändrar sig t.ex. efter måltid eller fysisk aktivitet.
- Morgonblodsocker innan frukost (s.k. fastesocker) är alltid bra då det avspeglar nattens blodsocker.
- Om du mår dåligt och är osäker på om det kan bero på sockernivån. Läs mer om symptom på lågt och högt blodsocker
- Vid akut sjukdom eller andra situationer som innebär stress samt vid
- kortisonbehandling bör du mäta blodsockret oftare.
- Dagarna innan ett planerat besök på mottagningen bör du mäta lite extra (minst fyra gånger/dag). Det ger ett bra underlag för diskussion och råd kring din behandling och hur den eventuellt behöver ändras.
Du kommer få mer utbildning och råd av ditt diabetesteam kring hur ofta just du ska mäta blodsockret och hur du ska göra i olika situationer.
Det vanligaste sättet att mäta blodsockret är att sticka sig i
fingret för att få en liten bloddroppe som kan analyseras av en
blodsockermätare. Det finns andra typer av mätare (olika varianter av
s.k. kontinuerliga mätare) men de används idag huvudsakligen av
personer som har typ 1-diabetes eller vid mer avancerad behandling av
typ 2-diabetes.
Du som lever med typ 2-diabetes behöver
regelbundet mäta och utvärdera ditt blodsocker och ibland agera på
värdet. Hur ofta du ska mäta beror på vilken behandling du har och hur
mycket ditt blodsocker svänger.
HbA1c även kallat långtidssocker, är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under 2–3 månader innan provet tas. Det man egentligen mäter är hur mycket socker som fästs vid hemoglobinet (blodets röda färgämne) – ju högre blodsockret har legat, desto högre är HbA1c. Svaret anges i mmol/mol och värdet används vid dina besök för att utvärdera blodsockerkontrollen.
Här kan du se vad HbA1c ungefär motsvarar i blodsocker:
| HbA1c | motsvarar medelblodsocker |
|---|---|
| 40 mmol/mol | 6–7 mmol/L |
| 50 mmol/mol | 7–9 mmol/L |
| 60 mmol/mol | 9–10 mmol/L |
| 70 mmol/mol | 10–12 mmol/L |
| 80 mmol/mol | 12–13 mmol/L |
- hur länge du haft diabetes (ju kortare tid desto striktare mål) – hur gammal du är (ju yngre desto striktare mål)
- om du har några andra sjukdomar/tillstånd
- hur motiverad du är
- vad du klarar av själv när det gäller din egenvård
Praktiskt användbara mål som du kan använda dagligen är olika mål för
blodsockret t.ex. för fasteblodsocker på morgonen eller glukosvärdet
1,5 timme efter en måltid.
Exempel på vanliga* målnivåer är:
| Blodsocker fastande | 5–7 mmol/L |
| Blodsocker efter maten | under 10 mmol/L |
*ska individualiseras
- ”Yngre” (under 55 år), frisk, nydiagnosticerad bör ligga under 48 mmol/mol
- ”Äldre” (över 55 år) för övrigt frisk person, som haft diabetes längre än 10 år bör ligga under 52 mmol/mol
- Vid samtidig hjärt-kärlsjukdom eller ålder över 80 år bör HbA1c om möjligt ligga under 70 mmol/mol
- Vid svår annan sjukdom bör man inte sätta mål för HbA1c
