För personer som lever med diabetes är insulinpennan en helt nödvändig följeslagare. Men trots att den består av cirka 77 % plast, så kan man inte sopsortera den som plast tillsammans med tomma saftflaskor eller matförpackningar. Riktlinjerna varierar så klart mellan länder; i Sverige står det i bipacksedlarna att man inte ska slänga insulinpennor i hushållsavfallet utan man ska vända sig till apotekspersonalen eller till miljöhandläggare på kommunen för vägledning. I många andra länder hamnar insulinpennorna dessvärre i hushållssoporna. Det är ingen optimal lösning, enligt Dorethe Nielsen, vice president of Environmental Strategy på Novo Nordisk.
“Varje år producerar och distribuerar vi mer än 550 miljoner insulinpennor över hela världen, och i takt med att volymerna ökar hamnar vi i frontlinjen för en av världens största miljöutmaningar, nämligen plastavfallet.” förklarar hon.
“Även om vi strävar efter att använda så miljövänliga material som möjligt, så är det fortfarande ingen optimal resursanvändning när använda insulinpennor slutar i avfallsdepåer. Därför jobbar vi för att hitta en bättre och mer cirkulär lösning- en som ger våra hjälpmedel ett andra liv.”
En insulinpenna består av många olika komponenter och den är, av uppenbara skäl, inte designad för att den ska vara lätt att plocka isär när den väl är tillverkad. För att återvinna plastdelarna så behövde vi först hitta ett sätt att på automatisk väg sortera pennornas många komponenter.
“Vi hade nästan gett upp och konstaterat att det här var en omöjlig uppgift, när en begåvad kollega designade en maskin som kunde exakt det vi behövde” berättar Dorethe.
Som ett pilotprojekt testades maskinen på pennor som kasserats efter tillverkning, och resultaten har varit imponerande.
“Det bara fungerade- så bra att vi faktiskt kunde använda den kasserade plasten för att tillverka kontorsstolar tillsammans med en dansk designbyrå. Samtidigt har glaset från kasserade insulinampuller smälts ner och fått nytt liv i form av lampor”, berättar Dorethe.
Nu är utmaningen att öka upp till större skala, eftersom lösningen hittills enbart använts för pennor som kasserats under tillverkningen. Nu gäller det att hitta partners som kan hantera en mycket större skala och säkerställa att allt material garanterat kommer till användning.”
För att allt det här ska fungera så behöver vi hitta den viktigaste länken i kedjan – den som fortfarande saknas; vi behöver hitta ett effektivt sätt att samla in patienternas använda insulinpennor. Ett retursystem, något som idag saknas i de allra flesta länder.
“Vi behöver tänka ut ett enkelt sätt att samla in använda pennor från patienterna. Det kan låta enkelt, men det har visat sig vara något av en utmaning- i synnerhet på en global nivå,” säger Dorethe.
Dorethe förväntar sig trots detta att kunna lansera ett pilotprojekt för returer i några länder under de kommande åren. Samtidigt hoppas hon också att läkemedelsindustrin ska komma att möta den här utmaningen gemensamt i framtiden.
Dorethe understryker att pilotprojektet med returer inte är det enda sättet vi arbetar för att återanvända eller återvinna plast.
“Vi har en tydlig ambition att bli ett helt cirkulärt företag, och därför varken börjar eller slutar vårt engagemang i att lösa världens plastutmaning med insulinpennor,” säger hon, och förklarar att olika typer av plast kräver olika metoder.
“2019 förbjöd Novo Nordisk all engångsplast som inte tjänade något specifikt eller relevant syfte inom FoU (Forskning och Utveckling) eller produktion,” säger hon. “Men inom produktionen har vi också en annan typ av högkvalitativt plastavfall som enkelt skulle kunna få nytt liv i alla möjliga produkter. Sedan tidigt 00-tal har vi investerat kraftigt i att se till så att det sker överallt där det är möjligt.”
Enligt Dorethe börjar arbetet bära frukt, och vår globala produktion återvinner nu mer än 90 % av restavfallet. “Vi har samlat in plastavfall från vår produktion under en längre tid och har försäkrat oss om att det återanvänds eller återvinns.” “Och på senare år har vi också upplevt ett skifte i samhället, mot ett mer hållbart tänkande, vilket har gjort det möjligt för oss att ställa högre krav på dem vi levererar restmaterial till och att vår plast används i hållbara produkter.”
“Vi lever i spännande tider nu, när vi ser många företag och organisationer samarbeta för att hitta lösningar på problem som borde ligga högst upp på allas agenda: hur vi bättre värnar om vår miljö och skapar en mer cirkulär värld.”
