Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som leder till för höga nivåer av socker (glukos) i blodet, vilket kan skada kroppens organ och blodkärl. Sjukdomen utvecklas oftast långsamt och smygande, till skillnad från typ 1-diabetes, där insjuknandet ofta är snabbt och tydligt. 

Förklaringsmodell
När du äter omvandlas delar av maten till glukos (socker). Sockret från maten kan liknas vid kroppens bränsle, och insulinet som nyckeln som ska släppa in bränslet i kroppens celler.

Vid typ 2-diabetes uppstår problem på två sätt:

  • "Nyckeln fungerar dåligt" (insulinresistens): Dina celler, särskilt i muskler, levern och fettvävnaden, blir mindre känsliga för insulinet. Detta gör att sockret stannar kvar i blodet. 
  • "För få nycklar" (insulinbrist): Bukspottkörteln producerar inte tillräckligt med insulin.

Förutom att mekanismerna i bukspottkörtelns funktion försämras, påverkas bland annat levern, njurarna och tarmen

Riskfaktorer som bidrar till att dessa mekanismer uppstår är främst ärftlighet i kombination med övervikt/bukfetma, kost, och brist på fysisk aktivitet.

Eftersom typ 2-diabetes utvecklas långsamt kan symptomen vara vaga eller otydliga, och det är inte ovanligt att sjukdomen upptäcks av en slump. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det.

Här är vanliga tecken på för högt blodsocker (hyperglykemi):

  • Ökad törst och muntorrhet
  • Täta toalettbesök
  • Trötthet
  • Dimsyn
  • Huvudvärk

Diagnosen typ 2-diabetes ställs genom att mäta sockernivån (glukos) i blodet. För att diagnosen ska fastställas måste testet nästan alltid upprepas och bekräftas.

Läkaren använder oftast ett eller flera av följande blodprov för att ställa diagnosen:

1. Fasteblodsocker: Blodprov efter minst 8 timmars fasta. 7,0 mmol/L eller högre tyder på diabetes.

2. Sockerbelastning (OGTT): Blodprov tas två timmar efter intag av sockerlösning. Värdet >11,1 mmol/L efter två timmar tyder på diabetes.

3. Blodsocker vid symptom: Om du har tydliga symtom på högt blodsocker (som stor törst) och blodsocker >11,1 mmol/L vid ett slumpmässigt prov, kan diagnosen ställas direkt.

4. HbA1c (Långtidssocker): Mäter genomsnittlig sockernivå över 2–3 månader. 48 mmol/mol eller högre indikerar diabetes. Kan användas som komplement i diagnostiken.

Om du upprepade gånger har ett blodsocker som ligger strax under diagnosgränsen (till exempel ett fasteblodsocker mellan 6,1–6,9 mmol/L) talar man om prediabetes – ett viktigt varningsläge som med livsstilsförändringar kan skjuta upp eller helt förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes.

Efter din diagnos startar ett viktigt samarbete mellan dig och ditt diabetesteam (läkare, sjuksköterska, dietist, m.fl.). Målet är att du ska må så bra som möjligt och minska risken för framtida komplikationer.

Individuella mål

Tillsammans med ditt team sätter ni upp mål för ditt långtidssocker (HbA1c), blodtryck, blodfetter och vikt. Utifrån dina mål gör ni även en plan för konkreta förändringar av levnadsvanor samt behandling och uppföljning.

Behandlingen av typ 2-diabetes handlar vid behov om mer än bara blodsocker. Ni behandlar flera riskfaktorer samtidigt:

  • Livsstil: Basen är hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet som båda förbättrar insulinresistensen och har effekt på alla dina riskfaktorer samtidigt.
  • Läkemedel: Insättning av mediciner som hjälper kroppen att sänka blodsockret och behandla eventuellt högt blodtryck och höga blodfetter för att skydda ditt hjärta och dina njurar.
  • Uppföljning är viktigt! Om du inte når dina målnivåer så behöver ni komma fram till nästa steg. 

Livsstilsförändringar
Det första och viktigaste steget är alltid att justera kost och fysisk aktivitet. Dessa åtgärder minskar insulinresistensen och är en grund som ska pågå under hela sjukdomsförloppet.

Metformin  (förstahandsval)
Metformin, tablettbehandling, ska enligt de flesta rekommendationer ges redan vid diagnos, samtidigt som livsstilsförändringar påbörjas. Det hjälper kroppen att bättre utnyttja det insulin som finns genom att minska insulinresistensen.

Tilläggsbehandlingar (ytterligare blodsockersänkning och skydd av hjärta och njurar)
Om metformin och livsstil inte räcker för att sänka blodsockret till ditt mål, eller om du har hög risk för, eller har hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom, lägger man till ytterligare läkemedel såsom:

SGLT2-hämmare
Tabletter som säker blodsockret genom att påverka en mekanism i njurarna så att man kissar ut överskottssocker. Denna kaloriförlust kan ge en viss viktminskning. Risken för lågt blodsocker (hypoglykemi) är låg.

GLP-1-analoger
Dessa läkemedel (tablett eller injektionspenna) hjälper kroppen att frisätta insulin när det behövs, vilket gör att blodsockret sänks utan att risken för lågt blodsocker (hypoglykemi) ökar.  GLP-1-analoger kan minska aptiten och ger ofta viktminskning.

Enbart blodsockersänkande behandling
Vid långvarig sjukdom eller av andra skäl kan det även bli aktuellt med andra tabletter såsom DPP-4 hämmare eller behandling med insulin i injektionsform.

Våra forskare arbetar med ett tydligt mål: att hitta de ouppfyllda behoven inom kroniska sjukdomar och omvandla dem till nya behandlingar. I nästan 100 år har vi förnyat sättet man injicerar insulin på, och vi motiveras av utmaningen att göra läkemedelsbehandling så enkel och bekväm som möjligt. Vår utgångspunkt är de som lever med typ 2-diabetes. Vi lyssnar på vilka utmaningar de upplever för att förstå hur vi kan göra deras behandling både säkrare och enklare.

Med vår erfarenhet, och med användning av vetenskapliga metoder från antropologi till biokemi, samlar vi in data och insikter som stärker vår forsknings- och ingenjörskompetens.  

  • Diabetesläkemedel i tablettform
  • Hjärta, kärl och njurar
  • Viktminskning
  • Glukoskänsliga insuliner