Vi arbetar för att göra vardagen så normal som möjligt för personer som lever med typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes beror på bristande insulinproduktion vilket påverkar kroppens förmåga att tillgodogöra sig glukos från maten. Typ 1-diabetes kan drabba både vuxna och barn, men debuterar oftast fram till sena tonåren.
Sjukdomen börjar utvecklas när immunsystemet angriper de celler i bukspottkörteln som producerar insulin, det hormon som hjälper kroppens celler att tillgodogöra sig glukos som energi. Utan dagliga injektioner med insulin skulle personer som lever med typ 1-diabetes inte överleva.
Symptom som kan uppträda vid typ 1-diabetes är:
- törst
- ökad urinmängd och frekvens
- trötthet
- försämrad syn och dimseende
- viktnedgång
Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämliga områden är magen, skinkans övre yttre del och i vissa fall låret. Olika områden tar upp insulinet olika snabbt men med dagens insuliner har val av injektionsområde minde betydelse.
Man talar ibland om några hörnstenar i behandlingen:
- Insulin
- Kost
- Fysisk aktivitet
För dig som lever med typ 1-diabetes är insulinbehandling livsnödvändigt eftersom din kropp har brist på insulin. Vad gäller god kosthållning och fysisk aktivitet kan det vara hjälpmedel för att kontrollera blodsockret. Egentligen skiljer sig dock inte de råden så mycket från hur alla människor borda äta och regelbundet röra på sig.
Det finns många situationer i det vardagliga livet som inte alltid går att styra och förutse. För dig som lever med diabetes blir det då extra viktigt att, i den mån det är möjligt, vara förberedd och planera för och agera på olika situationer i vardagen. Här är några exempel:
Vid sjukdom, feber, kräkning etc
Om du blir sjuk t.ex i influenca med feber eller vinterkräksjuka reagerar kroppen med en ökning av stresshormoner vilket kan göra att blodsockret stiger. Dina insulindoser kan då behöva ökas, detta gäller även om du inte får i dig något att äta. Följ blodsockret noga och använd ditt snabba insulin för att korrigera höga blodsockervärden.
Om du kräks på grund av matförgiftning eller gallstensbesvär krävs oftast en minskad insulintillförsel. Om du redan tagit insulin innan du börjat kräkas måste du försöka dricka söt dryck. Går inte det och blodsockret är på väg att sjunka bör du kontakta akutsjukvård.
Att tänka på vid restaurangbesök eller om du är bortbjuden?
Tidpunkten för måltiden kan ändras, måltiden kan dra ut på tiden och kolhydratinnehållet kan vara svårt att beräkna. Om det är möjligt, vänta med att ta ditt måltidsinsulin tills måltiden serverats annars riskerar du att få lågt blodsocker.
Om du redan innan middagen startar vet om att middagen kommer att dra ut på tiden tar du endast en del av måltidsdosen då middagen startar. Resterande dos, med eventuellt tillägg om middagen är kolhydratrik, tar du efter huvudrätten.
Försiktighetsåtgärder vid bilkörning
När man koncentrerar sig på bilkörningen kan det vara svårt att notera symptom på sjunkande blodsocker. Här är några råd att undvika hypoglykemi:
- Försök att hålla dina vanliga tider för måltider
- Kontrollera ditt blodsocker innan färden startar
- Gör regelbundna kontroller under längre tids körning
- Kör inte längre än två-timmars pass, ta pauser
- Ta med reservprovians i form av snabba kolhydrater som frukt, juice eller druvsocker.
Förvara alltid ditt insulin i handbagaget tillsammans med nålar och övriga hjälpmedel. Om du reser med bil bör du tänka på att temperaturen kan bli mycket hög i en stängd och solbelyst bil. Förvara alltid ditt insulin i en kyld termos eller frigolitbox om det riskerar att bli varmt.
Ett bra tips när man reser är att packa dubbelt så mycket insulin som du räknar med att det ska gå åt under hela resan. Ta också med dig druvsocker, det kan vara svårt eller omöjligt att få tag på i många länder.
Insulinbehandling ska vara så enkel som möjligt, och det har alltid varit vår målsättning. Från bättre behandlingar till digitala lösningar, strävar vi efter att minska bördan av att leva med en kronisk sjukdom och tillgodose behoven hos de miljontals personer som lever med typ 1-diabetes.
Inom typ 1-diabetes forskar vi för närvarande inom området "glukoskänsliga insuliner" med målsättningen att göra vardagen så normal som möjligt för personer som lever med diabetes.