Grundarna

Novo Nordisk grundare - August och Marie Krogh (1874-1949) (1874-1943)

Novo Nordisk grundare - August och Marie Krogh
(1874–1949) (1874–1943)

 

Berättelsen om Nordisk Insulin Laboratorium tog sin början en höstdag 1922 då August och Marie Krogh anlände till USA med båt. August Krogh var professor vid Köpenhamns Universitet och hade fått Nobelpriset i fysiologi år 1920. Makarna Krogh hade bjudits in till USA av forskare vid Yale-universitetet; August Krogh hade ombetts resa runt i landet och hålla en serie föreläsningar om sin medicinska forskning.

Under sin USA-turné fick paret Krogh dagligen höra talas om hur diabetespatienter behandlades med insulin, ett hormon som upptäckts 1921 av två kanadensiska forskare, Banting och Best. I synnerhet Marie Krogh blev intresserad av behandlingen. Hon var själv läkare och år 1914 hade hon som första danska kvinna disputerat i medicin. Hon var forskare med egen läkarpraktik och hade flera typ 1-diabetespatienter. Marie Krogh hade själv typ 2-diabetes. Det var Marie som föreslog sin man att ta kontakt med universitetet i Toronto där det första livsviktiga insulinextraktet framställts.
 

Tillstånd att framställa insulin

Under vistelsen i USA skrev August Krogh till professor Macleod som var chef för det institut i Toronto där det första insulinextraktet framställts.

Brevet blev väl mottaget, och efter ett möte i Toronto återvände makarna Krogh till Köpenhamn i december 1922 med tillstånd att framställa och sälja det livsnödvändiga insulinet i Skandinavien. Tillsammans med den danske läkaren Hans Christian Hagedorn grundade August Krogh företaget Nordisk Insulin Laboratorium, med ekonomiskt stöd från den danske apotekaren August Kongsted.

Novo Nordisk grundare - Hans Christian Hagedorn (1888-1971)

Hans Christian Hagedorn
(1888-1971)

I ett brev till sin danske kollega dr Hans Christian Hagedorn, som i samarbete med apotekare Norman Jensen utvecklat en mycket exakt metod för att mäta blodsocker, skrev Marie Krogh från USA: ’Eftersom jag tror att du... kommer att bli intresserad av den här beredningen så har jag övertalat min make att skriva till dr Macleod i Toronto och fråga om det skulle vara möjligt att få tillgång till framställningsmetoden, vilket i så fall skulle göra det möjligt för dig att göra försök på den i Köpenhamn.’ Hagedorn tyckte det var en god idé.
 

Det första insulinet

Dagen efter paret Kroghs återkomst till Köpenhamn beslöt sig Krogh och Hagedorn för att sätta in intensiva forskningsinsatser. De första försöken gjordes i Hagedorns hem och på Kroghs institution, zoofysiologiska laboratoriet; kort därefter – den 21 december 1922 – lyckades de två männen framställa en mindre kvantitet insulin från en bukspottkörtel från en oxe. Krogh och Hagedorn var förtjusta. Under våren 1923 kunde de första patienterna behandlas med insulin som tillverkats av Krogh och Hagedorn.

Hagedorn slutade sin läkarpraktik för att bli chef på laboratoriet, som fick namnet Nordisk Insulinlaboratorium. I denna veva inledde de också marknadsföringen av den första skandinaviska insulinprodukten. Företaget Nordisk Insulin Laboratorium var därmed ett faktum, och idag anses 1923 vara det år då Novo Nordisk grundades.
 

Ett hedersdoktorat

Under decennierna som följde fortsatte Hagedorn att ständigt ligga i framkant inom diabetesutvecklingen. År 1932 grundade han och August Krogh det ansedda Niels Steensen (Steno)-sjukhuset, ett forsknings- och behandlingscentrum för diabetespatienter. År 1936 upptäckte han tillsammans med Norman Jensen protamin som är en substans som kan förlänga effekten hos insulin. Denna upptäckt ansågs sensationell.

Längre fram utvecklades ett insulin med protamin-tillsats som döptes efter Hagedorn: neutral-protamin-Hagedorn-insulin, förkortat NPH; detta utvecklades vid Nordisk Insulin Laboratorium 1946. Och år 1978 uppkallades en forskningsanläggning vid Steno-sjukhuset efter honom: Hagedorns Forskningslaboratorium.

Hagedorn var en av de forskare som för att fira 50-årsdagen av insulinets upptäckt förärades ett hedersdoktorat vid universitetet i Toronto, där insulinet upptäckts år 1921. Hagedorn dog dock 1971, innan han kunde ta emot utmärkelsen.

Novo Nordisk founders - August Kongsted (1870-1939)

August Kongsted
(1870-1939)

Apotekare August Kongsted, ägaren till läkemedelsföretaget Løvens Kemiske Fabrik (Leo Pharma), stod för den ekonomiska uppbackning som möjliggjorde starten av Nordisk Insulin Laboratorium år 1923.

August Krogh och Hans Christian Hagedorn kontaktade honom i december 1922 för att ansöka om pengar till sin insulinforskning. Kongsted erbjöd sig att finansiera forskningen och hjälpa dem igång med produktionen. I gengäld begärde han att den första insulinprodukten skulle få namnet Leo, det latinska namnet för lejon.
Försöken påbörjades och våren 1923 kunde Krogh och Hagedorn inleda marknadsföringen av Insulin Leo, den första insulinprodukten i Skandinavien. Företaget drevs som en fristående avdelning fram till 1924, då Kongsted förenade sig med Hagedorn och Krogh i bolagets ledningsgrupp.

Novo Nordisk founders - Harald and Thorvald Pedersen (1887-1961) (1887-1966)

Harald and Thorvald Pedersen
(1887-1961) (1887-1966)

När Krogh och Hagedorn skulle dra igång insulinproduktionen på Nordisk år 1923 var de överens om att Harald Pedersen var rätte mannen att konstruera de maskiner som behövdes. Harald Pedersen var ursprungligen smed och sedemera maskinist; han var också en ovanligt begåvad uppfinnare. Efter en arbetsplatsolycka där han förlorat sitt ena öga arbetade han ett antal år hos Krogh som chef för den mekaniska verkstaden på zoofysiologiska laboratoriet. Haralds bror Thorvald Pedersen var apotekare och jobbade på det danska företaget Dansk Soyakagefabrik, innan han på hösten 1923 rekryterades av Nordisk för att analysera de kemiska processerna i insulinproduktionen.

De två bröderna blev dock inte långvariga medarbetare på Nordisk. Thorvald Pedersen drog inte jämnt med Hagedorn; i april 1924 svämmade bägaren över och Hagedorn gav honom sparken. Av broderlig lojalitet bestämde sig Harald Pedersen för att begära avsked trots att han trivdes med sitt arbete hos Krogh.

 
Bröderna startade eget

De två bröderna bestämde sig för att försöka sig på att tillverka insulin på egen hand. De samarbetade bra och lyckades under våren 1924 framställa en stabil insulinprodukt som de döpte till Insulin Novo. I samma veva tog Harald Pedersen fram en särskild spruta – Novo-sprutan – som gjorde det möjligt för patienten att enkelt injicera rätt insulindos på egen hand. Bröderna var nu redo att föra ut sina produkter på marknaden, men de var inte säkra på att de skulle klara av marknadsföringen ensamma. De kontaktade därför Nordisk för att erbjuda samarbete. Krogh och Hagedorn tackade dock nej till erbjudandet och bröderna beslöt sig för att satsa på egen hand.

De döpte sin firma till Novo Terapeutisk Laboratorium, och den 16 februari 1925 skickade de ut ett introduktionsbrev till alla danska apotek med besked om att Insulin Novo och Novo-sprutan nu fanns till försäljning. Detta datum anses vara det datum då Novo grundades.

 

Senast uppdaterad: 19 januari 2017